Rosa x damascena, vars föräldrasorter lär vara Rosa gallica och Rosa phoenicia, tros ha uppstått vid östra Medelhavet. Sorten lär ha funnits redan på 300-talet f Kr, men är troligen betydligt äldre än så. Troligen har sorter av nämnda ursprung varit odlade i Orienten, särskilt Persien, sedan urminnes tider, både som prydnadsväxter och för framställning av rosenolja. De anses ha förts till Europa av korsriddarna på 1200-talet och var som mest populär vid 1800-talets mitt, då det lär ha funnits ca 300 namnsorter.

Oftast kraftigväxande buskar med upprätt växtsätt dock en del med bågböjda grenar. Taggarna varierar i storlek, i flesta fall medelstora, och vanligen rikligt med borsttaggar. Bladen vanligen något matta, medelgröna till mörkgröna och medelstora. Blommar från slutet av juni till slutet av juli med oftast medelstora och mycket väldoftande blommor. Fruktsättning (nypon) är sällsynt inom gruppen.

Beskär genom att gallra bort de äldsta och grövsta grenarna, årsskotten kortas av med minsten tredjedel och sidoskotten klippes in så att endast 3-5 ögon lämnas kvar. Beskär under vinterhalvåret, dock ej senare än då björkens blad är stora som musöron. Gödslas sparsamt.